Kvinnligt utanförskap

När jag var i tjugoårsåldern och studerade, valde jag och några kompisar att skriva en uppsats om kvinnor i politiken. Vi valde ut åtta kvinnor ifrån den lokala scenen, ifrån olika partier och i olika åldrar samt med olika antal års erfarenhet av politik. Djupintervjuer (ca två timmar med var och en) samt analys kom kortfattat fram till att:

1 Samtliga hade utsatts för speciell behandling pga sitt kön.
2 Alla utom två tyckte att det var slitsamt och irriterande.

Det var spännande för mig. Själv hade jag knappt ens tänkt på att jag var kvinna. Jag hade alltid varit en av grabbarna, inte särskilt medveten om kläder och smink och rätt försigkommen.

Nu, några år senare, förstår jag bättre. Nu har också jag fått min beskärda del av detta. Jag har däremot nästan aldrig träffat några otrevliga manschauvinister, bara helt vanliga och välvilliga män. Såvitt jag vet är det alltså helt enkelt ingenting medvetet från deras sida, ingen ondskefull plan för att hålla nere matriarkatet. Jag tror att det går djupare än så.

För det första tror jag att religionen har haft stor del i det här.
Läs om kvinnlig gudomlighet!

För det andra är det kulturella idéer. Visst finns det många drivkrafter för att framställa kvinnan som det svagare könet!

En sak som framstod väldigt klart under våra intervjuer, var att nästan alla kvinnor valde sitt beteende och sin framtoning väldigt noga. Någon uttryckte det som: "Man får ju spela på männens villkor om man vill vara med att leka. Gör man inte det, får man skylla sig själv." Det är en ganska vanlig åsikt bland kvinnor och tjejer, har jag märkt.

Det tycker jag är fel. Varför skulle kvinnor, 50% av befolkningen, anpassa sig efter den andra halvan? Vad är rimligheten i det?

Det är att säga att det manliga sättet är rätt och det kvinnliga något man måste behärska.
Det är som att säga att utlänningar måste vara mer svenska för att vara ok, eller att färgade får kämpa för att bli lite ljusare, annars duger de inte.

Så länge som det anses sämre att vara kvinna i något som helst avseende, finns det ett förtryck, så enkelt är det.
Och vi kan bara ändra på det om vi jobbar på det allihop, såväl kvinnor som män.

Men då är det första steget att erkänna att det finns dolda mönster som gynnar män i förhållande till kvinnor. Om man inte ser, kan man inte förändra.